Jag vet inte varför.
Men jag bara känner mej helt tom.
Känns inte som om jag medför nått bra till nån längre.
Jag har inget bra att säga, inget bra att komma me .
Jag bara glider runt, skämtar och tar inte livet på allvar.
Men jag behöver känna mej älskad.
Mitt hjärta behöver nån att bulta lite extra för.
Just nu finns ingen så, ingen som ens e i närheten.
Blää hatar när ensamheten smyger sig på.
När man ligger där i sängen och bara är där.
När alla frågor bubblar upp.
Hatar dom stunderna.
Kan dom bara inte försvinna?
kan man inte bara få vara, utan att behöva känna sig ensam och dålig.
inte bra för nån. Duger inte helt enkelt.
Jag tror jag e slut, slut psykist.
Det finns inget mer där uppe.
Inte i mitt hjärta heller.
Men har blivit sårad för många gånger för att släppa folk för nära.
Jag vet att min vänner tror dom känner mej.
Men de e INGEN som vet mina inersta känslor och tankar.