Egentligen har jag hur mycket som helst att skriva, men kan inte sätta ord på allt.

Idag har jag bara varit hemma.
Eller jaa de blev en snabb sväng till gymmet, träningsvärk i röven!
Men Annars har jag bara gått utanför dörren när jag skulle ut med hunden.
Det är skönt med sånna dagar.

Fast idag va den exktra välbehövd.
Känslorna jag har i mig går inte att beskriva.
Rädslan blandat med peppheten är sjuk!
Ibland vill jag bara slänga mig ner på golvet som ett litet barn och gråta. För jag vill inte.
Men samtidigt så bubblar jag av nyfikenhet. Jag vill!
Om jag inte gör det här nu kommer jag aldrig att få tillbaka chansen.
Men det känns som om jag ger upp på så mycket.
Men samtidigt behöver jag nytt.
Så här skulle jag kunna hålla på hur länge som helst.
Men det jag alltid kommer fram till är att jag vill!
För jag måste här i från, Jag kvävs i den här stan!
Det finns inget nytt man kan göra, allt har vi gjort tusen ggr om!
Alla minnen finns kvar!

Tårarna kommer rinna. Men så får de bli.

En sån jävla fest ska vi ha iaf!
En massa hejdå, en massa kramar och en massa tårar.
För ni är dom som jag kommer sakna mest.


Nu ska de sovas, morgondagen är ett ?