Marley och jag,

De e en film jag aldrig mer kommer titta på,
fyfan, jag har gråtit floder nu.
Jag va tvungen att gå in och väcka Sid
för att få pussa lite på han.
Han undra vad som stod på.
Han slicka bort mina tårar och gav mig en puss.
Ebba tyckte jag va en tönt som grät till en film.
Men grejen va inte den att jag grät för filmen.
Utan för att en dag kommer Jag/ Vi stå där
avgöra om våran hund ska dö elr inte.
Den dagen kommer jag förlora min bästavän.
Och de e de jag gråter för.
Vist jag kallar han äckel, hund jävel osv osv..
Men han är som min lillebror,
och man ska bråka med sina syskon,
vad är de annars för syskon kärlek?
Den dagen min Sid försvinner,
Då försvinner mitt leende.
Och jag vill aldrig mer tänka på den dagen,
inte förrens den kommer.
 vilket jag hoppas kommer dröja länge!
Sid<33

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0