Läget,
Jag har ett helvete just nu,
Det har hänt saker jag aldrig trodde skulle hända.
Så vi tar min gårdag/födelsedag från början.
Jag vara nere som vanligt när jag vakna upp.
Grät och grät, Skrev ett mail till min "stödperson" här.
Den personen du skall gå till om något är fel eller du behöver prata.
Jag skicka ett mail till henne där jag skrev att jag var nere och inte mådde bra,
Att jag kanske ville byta familj och förklara vad problemet var.
Hon svara med att hon skulle ringa mig sen.
Jag gick ut på en timmas promenad med bebisen,
Kommer sen hem och hon ringer och vi pratar.
Hon skäller mest och kallar mig dålig för jag inte klara av mer än två veckor,
hon säger att jag förmodligen kan se mig i stjärnorna om en ny familj.
Ingen vill ha en quiter!
Jag blev mer ledesen men vi bestämde att jag skulle vara två veckor och känna på läget.
Om jag ville åka hem elr hitta en ny familj eller stanna i den jag är i.
Vi la på och jag kände mig rätt nöjd med vad som bestämts.
Jag får ett mail 1 timma senare från min stödperson igen som skriver
att hon berättat allt för min host familj vad vi prata om och om att jag inte tycker om dom.
Och att jag ville byta familj, Jag blev helt paff och fatta ingenting.
Strax därefter kommer mina hostföräldrar hem, Pappan är vansig.
Skriker på mig och säger allmänt taskiga saker. Han är så otrevlig
att mamman får säga åt honom. Jag sitter och tar skit i 45 min,
Dom försöker inte ens förstå mig eller frågar mig om hur jag mår och varför.
Allting handla om dom, hur dom skulle göra nu och hur mycket pengar dom förlora.
Men Sorry, jag kommer före era pengar.
Jag åkte där i från, sov hos Franzi.
idag ringde dom och sa att jag inte får jobba mer, fast jag har två veckor jag ska få jobba.
Jag ska va ute om en vecka, jag får inga pengar eller någonting.
Helt plötsligt slog de mig varför andra aupairer håller käften.
Men hey, heller åker jag hem än att håller käften!!
På måndag får jag veta vad som händer med mig,
Jag kanske inte ens får byta familj, och jag får inte va här.
Kuljul, känner mig totalt ner trapad överkörd och spottad på!
Jag har aldrig kännt mig så liten och illa behandla som nu!
Men de är nog bra, för ju mer arga dom gör mig ju mer vågar jag säga i från.
Jag ska anmäla min stödperson till huvudkonter för det hon gjorde är olagligt inom
deras regler. Och dom tror bara inte att vi Au pairer vågar säga ifrån!
Min födelsedag sluta med att jag fick betala min egen mat på donken.
för sen sova i franzis källare. Happy F-king B-day!
Någon som fattar att Au pair inte e lika bra som alla säger?
fan kämpa lite , byt inställning till att det ska bli nåt bra , tänk inte på alla problem du har hela tiden , blicka framåt istället , Det är okej att va ledsen ,men nångång måste man växa upp och kunna leva ensam , miljonerns bil bort ifrån alla andra , så är livet bara
vilka as
Fuck anonym,
Skiter i om de e någon jag känner..
Testa själv att sitta miljoners mil från ALLA du älskar och som älskardig sen bli totalt ner trampad, lurad och "bedragen" av dom enda du tror du kan lita på här. För sen bo i ett hus där alla hatar dig, veta att de e de bara packa ihop och åka hem eller hitta en ny bostad på en vecka. Testa att försöka blicka framåt mot nått du inte ens vet vad det är. Det enda jag har att trösta mig med är att de inte kan bli sämre. Växa upp? är de att lämna alla man älskar och lever livet miljontals mil från dom? Är de att bli behandlad som skit och ta de som ett slag i ansiktet? Jag växte upp för många år sen, jag har varit med om saker som ingen vill vara med om! Ändå står jag här, tar allt. kämpar för min rätt och du säger åt mig att växa up?
Håller fullkomligt med Sofie i inlägget till den anonyma, som inte ens vågar och skriva sitt namn. Fega jävel, som inte har en aning om hur hon har det, det har jag. Du måste ha ett kallt hjärta och en frusen själ och IQ 00000!!!!!!!!! Den personen skulle byta plats med henne, skulle inte palla en vecka ens. Hon är vuxen om nån!!!!!!!!! Sjuka jävel där
jag menade inte att du va "ovuxen" menar bara att försök lite till , för USA är ju det coolaste man kan åka till , helt klart , och eloge till dig som "vågat" åka , men kämpa på som fasen för ja tror dock att du kommer ångra dig när du åker hem , det va inte menningen att det skulle bli ett taskigt inlägg som respons tyder på att det blev , kämpa på bara , byt familj , för det borde ju går , där du kan ta hand om barn som är lite i din ålder så att du har nån att prata me , och får veta lite hur man lever där när man är lite äldre , och inte en bebis , så i det kan ja förstå dig att det kan va jävligt tråkigt att ta hand om en bebis , så kämpa på , sorry att det blev ett missförstånd .
och om det blev en taskigt inlägg , va nog bara för att ja blev lite frusterad för att ja verkligen INTE tycler att du ska åka hem , detta kmmer ju bli den största upplevelse i ditt liv
Hoppas du får en fortsatt trevlig måndag :)
Kolla gärna in min fotoblogg.
Är det någon som ska bli vuxen så är det väl du som är anonym, våga stå för det du skriver och skriv ditt namn. Jag känner Sofie och hon om någon har blivit vuxen fort.Känn på den du FEGIS.
